Ledarskap och enkelhet – nyckeln till en bra föräldragrupp

ledarskapDet handlar om ledarskap och enkelhet. Men för att ta det från början: du kanske läste vårt senaste nyhetsbrev och klickade dig vidare till vår film om pappagrupper. Det gillar vi. Men vad är egentligen hemligheten med pappagrupper i vår regi? 

Alla deltagarna i filmen verkade nöjda som de flesta av våra tusentals pappagruppdeltagare. Och ja, det finns några missnöjda också.

I någon mån framgick det ju hur en pappagrupp går till. Den hemligheten kan jag inte uttrycka bättre än när vi hade besök från Sydafrika på kansliet och beskrev vårt arbete med fäder. ”The beauty of this is the simplicity”, utbrast någon.

Sådant blir vi glada av. Och hen har rätt. Det är enkelhet som är fundamentet i vår pappagruppsverksamhet. Men missta dig inte, enkelhet är också en utmaning eftersom det kräver en hel del av både ledaren och deltagaren för att effekten av deltagandet ska spela roll. Det handlar också om ledarskap.

För ledaren är det ofta alltför lätt och lockande att gå in i föreläsar- eller expertrollen. Kanske när gruppen är tyst, kanske när någon tar alltför stor plats, kanske när vi känner oss tvungna att ge svar som deltagarna egentligen har själva.

Och det är just det där sista som är det svåra, att verkligen lyssna och sprida frågan vidare i gruppen och få deltagarna att hitta sina egna svar och lösningar. Vi som kanske är rutinerade föräldrar eller experter på små barn och föräldraskap, vi som har hållit massor av grupper – vi vill så gärna berätta vad vi vet.

Det är här hemligheten med enkelhet kommer in och det handlar om hur vi ser på lärande och förmågor. Eller för att ställa en retorisk fråga: när tror du att vi lär oss mest, när någon talar om för oss hur det är eller när vi hittar svaren i oss själva?

Jag vet, det är abstrakt och därför får du ett konkret exempel här:

En förälder i gruppen frågar hur de ska få sitt barn att sova på natten. Som erfaren förälder vet du att det knappast finns några definitiva lösningar, som expert känner du till metoder, barnens utveckling och du vet hur andra föräldrar resonerar.

Du har att välja på och du kan berätta allt detta eller något av det. Troligtvis kommer föräldrarna också uppskatta att du berättar. Ändå kan en undra om expertens information glöms så snart föräldern har kommit hem eller om den går in genom ena örat och ut genom det andra.

Tänk om vi istället väljer en annan väg som exempelvis innebär att vi på olika sätt låter föräldrarna själva besvara frågan genom att diskutera och reflektera tillsammans och på så sätt locka fram deras egna svar och lösningar. Frågor som hur gör ni nu? Vilka metoder finns det? Vad har fungerat och inte fungerat för er? Varför tror ni barn har svårt att sova på natten?

För grejen är att när en själv hittar kunskapen och svaren så lär en sig också mest. Det är inte det att det är fel på det du kan, det är bara det att när du uttalar saker som expert kommer många deltagare också låsa sig vid din åsikt. Och det vill du nog inte.

Så den enkla hemligheten är att det vi gör i pappagruppen är att stimulera till reflektion och samtal och komma bort från tanken att man kan lära sig föräldraskap av andra och istället lära sig att lita på sin egen intuition och förmåga.

Idag är det viktigare än någonsin.

facebooktwittergoogle_pluslinkedin

Annat om det här:

Samtalet i föräldragruppen

Information är bra. För en nybliven förälder känns det förmodligen tryggt att träffa kompetent personal som kan ge bra och relevant information kring livet som blivande och nybliven förälder. Som förälder får jag träffa personal både i enskilda samtal och i en föräldragrupp eller föräldrautbildning och har möjlighet att ställa frågorna. 

Frågan är vilka frågor föräldern ställer i en grupp. Och hur frågorna ställs. Det i sin tur har att göra med hur vi som ledare startar en diskussion.

Att förankra en idé innan diskussionen har börjat

Vi tar ett exempel: jag gör en presentation av ett ämne, exempelvis amning. Och börjar med att säga att (och det här är bara ett överdrivet exempel): ”Forskning visar att nio av tio kvinnor tycker om att amma.” Därefter säger jag ytterligare några ord om att det förstås kan vara olika hur man tänker kring detta. Sedan ställer jag frågan:

Hur tänker ni kring det här?

Så långt kan förstås allt vara frid och fröjd. Det är bara det att deltagarna med stor säkerhet kommer att förhålla sig till det första påståendet på olika sätt. Att ha en annan åsikt än de nio kvinnorna som tyckte om att amma kan vara svårt. Att berätta om eventuella problem med detta kan också bli knepigt. Det som kommer att klinga i deras medvetande är just det att nio av tio kvinnor tycker om att amma sina barn.

Ni förstår poängen, vi har redan i inledningen färgat deras åsikt. Och vad hade hänt om påståendet istället hade varit: ”Nio av tio kvinnor tycker inte om att amma?”

Men det är inte ovanligt att vi på olika sätt förankrar idéer på ett liknande sätt redan innan diskussionen har börjat.

Att rikta fokus innan diskussionen har börjat

Ett annat exempel från mina egna pappagrupper är när jag frågar: ”Ska ni vara föräldralediga?”. Ur diskussions- och ledarskapssynpunkt är det en helt förkastlig fråga. Dels därför att den kan besvaras med ett enkelt ja eller nej, dels därför frågan fokuserar fel, i varje fall om man som vi, tycker det är bra om också män tar ut föräldraledighet.

För att få igång en diskussion och utgå från fördelarna med föräldraledigheten kan man ställa frågan på många andra sätt. En variant: ”hur tänker ni att det är att vara föräldralediga?” Eller: ”vad tror ni att barnet och ni själva vinner på att ni är föräldralediga?” Eller: ”vad är värdet för familjen om båda föräldrarna är föräldralediga?”

Ja, så där kan vi hålla på. Och om vi ska dra några slutsatser av det är det väl att vi bör tänka oss för innan vi ställer frågor – i varje fall om vi vill att föräldragruppen ska vara ett verktyg för att inspirera, engagera, involvera och verka för ett föräldraskap med två engagerade föräldrar. Det kräver reflektioner och tankar utifrån den egna verkligheten inte utifrån min som samtalsledare.

Den här texten finns också på nilspettersson.net

facebooktwittergoogle_pluslinkedin

Annat om det här:

Gratis fortbildning: kompendium för dig som leder föräldragrupper

Nästa tisdag fortsätter vi arbetet med vår kurs Metoder och Verktyg för dig som leder föräldragrupper och besöker då Örebro. Det blir spännande som vanligt.

Vi vet också att det är många som vill delta i vår kurs men som av olika skäl inte kan. För er som redan deltagit i någon av våra kurser, kan det kanske vara läge för lite fortbildning.

Vi skickade ut det här med vårt sista nyhetsbrev, men inser att alla kanske ändå inte lade märke till det.

Därför påminner vi nu om att vi bjuder på en gratis fortbildning i form av ett nedladdningsbart material här på bloggen. Det kan bäst beskrivas som en fördjupning i gruppledarskap och innehåller en del matnyttiga tips som du kan använda rakt av eller bara som lite inspiration.

Var så god: Gratis fortbildning från Södertörns Lärcentra!

Ladda ner materialet här: Gratiskompendium från Södertörns Lärcentra.

Anmäl dig till Metoder och Verktyg för dig som leder föräldragrupper här.

facebooktwittergoogle_pluslinkedin

Annat om det här:

Verktyg och metoder för dig som leder föräldragrupper, del 5: förhållningssätt

Vi åker runt i landet med vår halvdagskurs ”Verktyg och metoder för dig som leder föräldragrupper”. Vi skriver några bloggposter för er som antingen inte kan delta eller er som har deltagit, och bjuder på tips och tricks som kan vara till nytta men som vi inte direkt behandlar på kursen. Förra gången lovade jag ju att det var den sista artikeln, men det här blir en bonus om förhållningssätt. Ännu lite gratis fortbildning från Södertörns Lärcentra. 

MAKT

Det förhållningssätt som gruppledaren har i gruppen sätter många spår i gruppen. Ofta vinner man på att reflektera över sitt förhållningssätt då och då. Här kommer några hållpunkter för hur du kan identifiera ditt eget förhållningssätt.

Ger du information och för diskussioner på ett som inkluderar båda föräldrarna, även den som inte är där just då?

Det är förstås enklast att inkludera de föräldrar som befinner sig i rummet. Men det är inte ovanligt att vi som ledare (i alla fall händer det mig ibland) håller oss inom bekvämlighets- och trygghetssonen i alltför hög grad. Då låter vi storsnackarna fortsätta prata medan andra sitter tysta och vi kanske tycker det är lite skönt att slippa bryta och att någon ”håller låda”.

Den andra delen av saken är att vi glömmer att inkludera den av parterna i familjen som inte är där. Men så vitt vi förstår är det viktigt att diskussionerna i föräldragruppen på något sätt följer med hem till den andra föräldern. Om vi jobbar med föräldragrupper betyder det ju inte enbart mamman eller pappan utan att hela verksamheten ska komma familjen till godo.

För du diskussioner i gruppen utifrån fasta sanningar eller diskussionsunderlag av olika slag?

Det är lätt att hämma diskussioner genom att börja med ”sanningen” och sedan fråga deltagarna vad de tycker. Bättre då att börja från andra hållet: ”Vad tänker ni om smakportioner?” ”Vad har ni hört om barns sömn och vad anser ni om det ni hört?” Det vill säga börja i reflexionsändan.

Hur formulerar du råden du ibland måste ge?

Det är oundvikligt, du måste ibland ge råd som expert. Frågan blir då hur råden delas ut. Ordvalet kan bli avgörande: man kan, man bör eller man ska är exempel på hur vi ibland formulerar oss. Men även om man använder det försiktigare man kan istället för man ska kan det bli missuppfattningar.

Det beror på vad deltagaren hör och lägger för värdering i det du säger. Även om du säger att man kan börja med smakportioner till barnet vid en viss tid uppfattas det gärna som ett ska eftersom det är just du i egenskap av expert som säger det. Det är därför det alltid är bra att ge alternativ och skapa en diskussion även kring råden så att råden förblir just råd.

Hur värderar du deltagarnas åsikter, tankar och frågor?

Sist handlar förhållningssättet om dina egna värderingar. Din syn på föräldraskap, jämställdhet och annat. Och dina värderingar är dina, men du tjänar på att regelbundet reflektera kring hur du möter föräldrar. Om du till exempel har en föräldragrupp och tycker att papporna som medverkar är duktiga för att de är där betyder ju det att du värderar deras insats på ett annat sätt än mammornas.

Det kanske också är så att vi riktar vissa frågor till den ena eller andra parten. Pappan får svara på vissa frågor medan mamman får svara på helt andra frågor.

Så sätt igång självreflektionen redan nu! Fundera på om du märker någon skillnad i de frågor du ställer till mamman respektive pappan.

facebooktwittergoogle_pluslinkedin

Annat om det här:

Verktyg och metoder för dig som leder föräldragrupper, del 4: pappagrupp för blivande pappor

Vi åker runt i landet med vår halvdagskurs ”Verktyg och metoder för dig som leder föräldragrupper”. Vi skriver några bloggposter för er som antingen inte kan delta eller er som har deltagit, och bjuder på tips och tricks som kan vara till nytta men som vi inte direkt behandlar på kursen. Här kommer den sista artikeln med gratis fortbildning från Södertörns Lärcentra. 

Dreamstimefree 2829512

Vi har regelbundet grupper för blivande pappor på barnmorskemottagningar. Det ställer ofta lite speciella krav särskilt som vi bara träffar dom papporna en gång. Vilka frågor ska man egentligen ta upp? Hur ska man lägga upp diskussionen? Hur kommer man förbi det faktum att en man som ännu inte blivit pappa och som kommer att bli det om först fyra-fem månader,  inte själv riktigt vet vad han ska fråga om? Livet ”där borta” ter sig ju fortfarande ganska abstrakt.

Själv har jag kommit fram till att det viktigaste för mig som ledaren när jag möter en sådan grupp är att jag själv är flexibel och förberedd. Vid det här laget har jag ju också en lång erfarenhet att luta mig mot.

Här är några lärdomar jag dragit kring grupper med blivande fäder:

Kom ihåg att blivande föräldrars perspektiv oftast sträcker sig till förlossningen

Förlossningen är den första stationen. Det finns många frågor och orosmoment som står i vägen för ett längre perspektiv. Det är alltså bäst att börja med förlossningen och frågor kring det. Många pappor har naturligtvis inte hunnit fundera på känslorna som uppstår direkt efter förlossningen – men min erfarenhet är att det är mycket viktigt att prata om hur man kan känna och ge realistiska förväntningar på vilka känslor som kan uppstå efteråt.

Första tiden hemma

Ett annat ämne som går att diskutera kring är hur den första tiden hemma efter förlossningen ska te sig. Hur man pratar om den här tiden på ett konkret sätt varierar för min del – allt beroende på deltagarna. Det som nästan alltid funkar i mina grupper är att hänga upp diskussionen på min egen erfarenhet.

Jag brukar berätta om hur duktig jag var på att städa, diska och laga mat och se till att min sambo i lugn och ro kunde ta hand om sonen. Jag var den serviceman som jag hört att jag borde vara. Efter det kan man fråga om det finns något i den bilden som deltagarna tycker är felaktigt eller inte stämmer. Det finns nästan alltid några förstår vad jag är ute efter: var kommer pappa- och barnrelationen in?

Där har vi diskussionen: att inte glömma barnet i ivern att göra allt annat hemma. Hur kan du hitta något som är speciellt för dig i relationen till ditt barn? Är det något annat som kan vänta till förmån för ditt och barnets relation? Jo, det brukar bli en ögonöppnare eftersom som så många är inkörda på att vara just ”hjälpa” mamman så att hon kan ta hand om barnet.

Livspusslet

Även om jag sällan använder just begreppet livspussel i den här grupperna så är familjelivets samverkan med arbetsliv och karriär en stor fråga för många. Det är faktiskt många som till och med oroar sig för hur de ska få ihop livet. Ofta är det förenat med antingen höga krav från arbetsplatsen eller att man har arbetstider som ligger fast utan möjlighet till flexibilitet. I en del fall har det också göra med attityder på arbetsplatsen.

Att få igång en diskussion om detta är inte särskilt svårt, de flesta kan relatera till andra med barn eller förstå vad det innebär att gå tidigare från jobbet när alla andra kommer sitta kvar i två timmar. Här försöker jag alltid att skapa en lösningsorienterad diskussion. En första ingång kan vara att alla kort får berätta om för- respektive fördelar med deras arbete i förhållanden till föräldraskapet. Ibland skriver jag upp en liten lista med stödord som exempelvis: flexibilitet, attityder, andra föräldrar på arbetsplatsen, arbetstid. Det hjälper deltagarna att berätta.

Efter det kan diskussionen om lösningar börja. Några definitiva lösningar finns förstås inte, men bara det faktum att man börjat reflektera är bra för fortsättningen.

facebooktwittergoogle_pluslinkedin

Annat om det här: