Pappagrupper, vad är det bra för?

Det var väl ett evigt tjat om pappagrupper. Vad ska det vara bra för? Föräldraskapet är ju ett gemensamt projekt. Jag håller med, men tänkte ändå lista några skäl till varför just pappagrupper är en bra grej. 

© Scott Pehrson

Han är ju också förälder. Bild: © Scott Pehrson

Pappan är fortfarande en bifigur inom mödra- och barnhälsovården

”Det var jag som fick fylla i alla papper, det var jag som fick svara på frågor, det var mig personalen vände sig till”, berättade en mamma när hon efter något år såg tillbaka på tiden som gravid och första tiden med barnet i den film om pappagrupper som snart är färdig.

I ett samtal med en bvc-sjuksköterska om pappor i föräldragruppen sa hon: ”Men papporna vill bara prata om bilbarnstolar.”

Det är också vår erfarenhet att pappor ofta känner sig som en utanförstående figur i de här sammanhangen. Säkert av många olika skäl, synen på vem som är huvudförälder, okunskap och bristande jämställdhet.

Men många av de föräldrar vi träffar efterlyser just det vi diskuterar i pappagruppen, exempelvis samarbete kring barnet, förändringar i livet och i relationer, funderingar kring den egna föräldrarollen.

Pappagrupper ger anpassad förberedelse under graviditeten

Låt oss se det som det är: när barnet kommer till världen föds två föräldrar. Båda har behov av kunskap, information och reflektion kring barnet och den nya rollen i livet. Viss information är relaterad till medicinska frågor, annat till barnets allmänna välmåga.

Andra frågor handlar om föräldrarnas relation och om förändringar i livet när man får barn.

Alla föräldrar har praktiska frågor men också ”inre” frågor kring sin egen förmåga och oförmåga. Somliga stöter på svårigheter som sömnlöshet eller funderingar på vad som är rätt och fel.

Ja, ni förstår. Poängen är att det finns inte en enda fråga som är till bara för den ena föräldern. Alla frågor kring barnet och det nya livet tillhör båda föräldrarna. Hur skulle det kunna vara på något annat sätt.

Men dagens vård utgår från (förlåt mig alla hårt jobbande barnmorskor och bvc-sköterskor) att mammor är huvudföräldern. Men peka ut en enda fråga som är enbart mammans.

Pappagruppen ökar jämställdheten i familjen

Många tänker att pappagrupper är en mansgrej. Jag svarar bestämt nej. Pappagruppen ska ge mervärde till familjen. Det är bara det att vi stödjer män i att engagera sig, bli mer aktiva och skapa sig en medvetenhet om vad livet med barn innebär. Diskussionen i pappagruppen ska lyftas hem och fortsätta i familjen.

Och så blir det oftast. Vissa gånger till den grad att mammorna har bett att få egna grupper med samma innehåll. Vi måste inse att information är något man kan få hur mycket som helst av men att reflektion, tankearbete och diskussion tillsammans med andra om livet som förälder är något som måste till.

Vi har utvärderingar som visar att män som deltagit i pappagrupp tar ett större ansvar i sina barns liv om vi pratar om involvering i barnens vardag, hämta och lämna på förskolan, medvetenhet om vad barnet behöver, tar en stor del av omsorgen av barnet.

Vi vet att män som deltagit pappagrupp i snitt tar ut en större andel av föräldraledigheten än genomsnittspappan.

Vi vet att pappor som går bredvid och väntar sitt första barn eller som är nybliven förälder har massor av frågor och funderingar.

Om vi inte möter honom då kanske det inte är så underligt att han inte tar ut föräldraledighet eller engagerar sig som han borde.

Det är precis det mötet ett jämställt föräldrastöd riktar in sig på: möt båda föräldrarna på ett likvärdigt sätt utifrån deras behov. Och för att öka jämställdheten .

Den här texten finns också på nilspettersson.nu

 

facebooktwittergoogle_pluslinkedin

Annat om det här:

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *