Föräldrastödet ska inkludera båda föräldarna

Föräldrastöd är viktigt. För blivande och nyblivna föräldrar kan föräldrastödet vara avgörande för fortsättningen på föräldraskapet. Men det jämställda föräldrastödet som inkluderar båda föräldrarna och fokuserar på föräldrarnas samarbete är ännu så länge ovanligt.

sittande familjsittande familj240x180sittande familj2Trots att forskningen är överens om att ett tidigt föräldrastöd är viktigt, har det föräldrastöd som finns inom primärvården generellt sett inte förändrats särskilt mycket. Det kan man se om man tittar på några fakta som gäller för ett effektivt föräldrastöd och föräldragrupper för blivande och nyblivna föräldrar:

  • Det ska inkludera båda föräldrarna
  • Det ska fokusera på att få föräldrarna att delta
  • Det ska ha tydliga ramar men vara flexibelt och ske i dialog med föräldrarna
  • Det ska utföras av kompetent och entusiastisk personal som har stöd från ledningen
  • Det ska utgå från föräldrarnas behov.

I föräldrastödsutredningens betänkande, Föräldrastöd — en vinst för alla, poängterades behovet av ett gemensamt föräldrastöd som såväl ur jämställdhetsperspektiv som familje- och barnperspektiv också skulle nå papporna. (SOU 2008:131)

Det är bra tankar alltihop. Vi är överens. Föräldrar behöver stöd. Men som vanligt skiljer sig politikernas, utredarnas och de goda tankarnas värld från verkligheten. Föräldrastödet är långt ifrån jämställt och det når på tok för få pappor – i synnerhet har BVC svårt att locka pappor till föräldragrupperna.

Det finns förstås flera tänkbara skäl till det. Om pappan upplevt att mödravården inte tillgodosett hans behov inför att bli förälder kanske motivationen att gå till BVC:s föräldragrupper inte är stor. Samtidigt kanske han inte ser någon mening med att gå dit när mamman vanligtvis är ledig under den första tiden i barnets liv. Som det ser ut nu engagerar sig papporna mer innan förlossningen.

Ändå tror jag att det finns massor av andra och viktigare skäl, ett av de viktigaste är just att föräldrastödet idag inte utgår från föräldrarnas behov och det i mycket liten utsträckning fokuserar på föräldrarnas samarbete kring barnet.

Ett annat viktigt skäl handlar om, och det har jag lärt mig av alla de tusentals pappor jag träffat i pappagrupper genom åren, att många pappor helt enkelt inte känner sig välkomna eller åtminstone får känslan av att verksamheten inte riktar sig till dem.

Det finns många åtgärder för att råda bot på detta. De fyra viktigaste är som jag ser det att:

  • Tillhanda hålla ett innehåll i verksamheten som fokuserar just på föräldrarnas samarbete och vikten av två föräldrars engagemang.
  • Också män leder föräldragrupper (gärna tillsammans med barnmorskor och bvc-sköterskor) och är drivande i föräldraskapsfrågor.
  • Att personal som är ålagd att faktiskt leda föräldragrupper får utbildning i att göra just detta samt får möjligheten att skapa ett bra innehåll att diskutera kring med föräldrarna.

Det handlar alltså om att göra föräldrastödet till något allmängiltigt eller universellt – där ska finnas element som involverar båda föräldrarna men som i hög grad engagerar pappan eftersom vi vet att pappans medverkan vid förlossningen och hans möte med barnet i ett tidigt stadium har positiva effekter på föräldraskapet och familjen. För om vi menar allvar med att föräldrastödet ska vara rättvist, jämställt, behovsfokuserat och nå alla föräldrar måste det förändras i grunden.

Och för att det ska ske behöver vi rannsaka vår egen syn på vem som är huvudföräldern när barnen är små. För även det är väl ändå så att den som står bredvid men inte föder fram barnet också är förälder? Det är väl så att den som inte ammar är förälder?

Posten inspirerad av: Åsa Prembergs: Förstagångsfäders upplevelser av föräldrautbildning, förlossning och första året

som far. Finns att läsa här>>

Det finns utbildningar för dig som jobbar med föräldrautbildning och föräldragrupper. Till exempel här>>

facebooktwittergoogle_pluslinkedin

Annat om det här:

Hur planerar vi en workshop när vi jobbar internationellt

Att få åka till olika platser och arbeta med frågor jag brinner för en en otrolig ynnest. Nu när jag åker som representant för Män för Jämställdhet och Jämt Föräldraskap till Warszawa för att utbilda pappagruppsledare är det kanske någon som undrar hur det faktiskt går till. Här följer en överblick över hur vi tänker.

240x180_Polska pappagruppsledare

De trevliga killarna som deltog i vår utbildning förra året i Warszawa.

Det första och viktigaste är ödmjukhet och förmåga att lyssna. Det är meningslöst att åka till ett annat land och överföra ett koncept utan att med de blivande ledarnas hjälp först ta reda på vilka förutsättningar och frågor som gäller där.

Därför är det första inslaget under en workshop att jobba med just detta. I vårt fall handlar det om att ta reda på förutsättningarna för familjelivet och föräldrarna. Hur ser pappans respektive mammans medverkan i familjelivet ut? Vad är önskvärt?

Här är ett exempel på frågor som deltagarna i Warszawa kommer att få jobba med inledningsvis:

  • How does Polish culture define men’s roles in families and fatherhood?
  • How do you think it is different from other cultures, or what is unique about fatherhood and men’s roles in families in Polish culture?
  • What’s the attitude towards fathers in workninglife?

Behövs förändring och varför

Nästa steg är att jobba fram tankar om vilka förändringar som är nödvändiga utifrån den tidigare diskussionen. Ett exempel kan vara att förmå pappor att ta större del i barnets omvårdnad tidigare barnets liv. Andra gånger kan det också vara rent praktiska saker att det behövs kunskap om omvårdnaden och hur det faktiskt går till.

Ledarnas egna förutsättningar

En del av de här utbildningarna är också att ta reda på ledarnas egna förutsättningar för att jobba med frågorna. Varför vill man jobba som pappagruppsledare? Har man någon idé om vad man vill åstadkomma? Vad är det som är viktigt med jobbet?

Det är en viktig aspekt att ledarna själv tror på vad de ska göra och att de tror att det kan skapa förändring genom det här arbetet. Det är också därför ledarna själva har varit med att skapa innehållet i konceptet utifrån en verklighet och sin motivation ökar chanserna att projektet blir hållbart.

Det är också skälet att jag som ledare inte kan komma dit och tala om exakt hur de ska göra. Jag tillhandahåller ett grundkoncept som deltagarna fyller med innehåll. Min roll är att locka fram och synliggöra de behov som finns, delge erfarenhet och inspirera.
Jag är moderator, ett bollplank och genuskontrollant. Det sistnämnda betyder i de här sammanhangen att jag ibland ifrågasätter sådant som i många fall handlar om att pappan betraktas som en särskild förälder med särskilda privilegier. Eller att diskutera normer som innebär ett ojämställt föräldraskap.

Ett bra exempel var i Riga där en man tyckte att man måste uppmuntra pappor att ta del i sina barns liv. Jag ifrågasatte just ordet uppmuntra eftersom det känns en aning orättvist att just han ska uppmuntras till ett delaktigt föräldraskap. Något som så vitt jag vet aldrig händer en mamma.

Att sammanställa allt till enskilda pappagruppsträffar

Den andra dagen brukar ägnas åt två saker, först en del om metodiska kunskaper kring att leda samtal i en grupp, men framför allt åt att faktiskt skapa en grund för varje enskilda pappagruppsträff.

Det går till så att man jobbar fram ett tema för träffen utifrån diskussionerna/resultatet dagen innan. Sedan arbetar deltagarna med att skapa bra och relevanta frågeställningar som ger underlag till diskussionen i pappagruppen. Ofta tar vi också fram påståenden som har för avsikt att stimulera diskussion.

Eftersom vi vill att pappagruppsträffarna ska ge mervärde för hela familjen och gärna ser att diskussionerna förs hem till familjen ägnar vi också en hel del tid åt att skapa lämpliga hemuppgifter för deltagarna.

Vi skapar också nyckelord för träffarna, nyckelord som oftast används som ett stöd för ledaren under träffen.

Om metodiken

Slutligen jobbar vi också med metodiken. En viktig aspekt är vad ledarrollen innebär i just det här sammanhanget. Grundläggande om samtalsmetodik brukar också vara inslag. Men också en del om hur ledaren kan hantera olika typer av deltagare. Många ledare upplever exempelvis att det är svårt att vet hur man gör för att en tyst och tillsynes oengagerad person ska föras in i samtalet.

Vad behövs mer
En viktig del är att avsluta med att försöka kartlägga vad som kan behövas för att sjösätta verksamheten och göra den hållbar. Vilka medverkar och ger stöd och hur ska ledarna utvecklas. Många gånger är det bäst med en uppföljning av ledarutbildningen när verksamheten har pågått ett tag.

s

Mitt jobb är att sammanställa allt detta och föra in det i ledarkompendiet och skicka tillbaka det till uppdragsgivaren. Med det så mitt jobb klart för den här gången.

Hur gör andra som jobbar med workshops och utbildningar?

Den här texten finns också på nilspettersson.nu i en lite modiferad form.

facebooktwittergoogle_pluslinkedin

Annat om det här:

Involvera pappor, en internationell kraftsamling

 

Just nu planerar jag en utbildning för 15-30 pappagruppsledare i Warszawa i slutet av maj. Det är en två dagar lång workshop och en tredje dag då jag ska föreläsa om att arbeta med fäder. 

Det är bara en pytteliten del av en internationell trend. Betydelsen av att involvera fäder tidigt i föräldraskapet blir allt tydligare på många platser i världen. Man inser att ett effektivt sätt att jobba förebyggande mot våld och trygga  barns tillvaro och stärka kvinnors möjligheter, är att jobba med blivande och nyblivna fäder för att göra dem till engagerade, delaktiga och aktiva omsorgsgivare tidigt i barnens liv.

Sida har förstått det här precis som många andra organisationer i världen. (Kolla promundo.org, men-care.org, sonkegenderjustice.org, menengage.com är exempel på detta.

Kraftsamling för att involvera fäder

Jag tror att man kan tala om en ny och intensiv kraftsamling. Män måste med på föräldratåget från start och ta på sig en lika stor del av omsorgs- och hushållsarbetet som kvinnor gör och har gjort sedan länge.

Det kan ju tyckas som om det här inte är några större nyheter för oss i Sverige. Men faktum är att vi håller på att bli omsprungna. Medan länder som Ryssland, Sydafrika, Polen, Vitryssland, Ukraina m.fl bara ökar sitt arbete med fäder står det faktiskt relativt stilla i Sverige. Men nu har i alla fall utredningen Män och jämställdhet pekat på vikten av att möta och informera fäder tidigt – så det kan kanske bli en ändring.

Har vi kommit långt med jämställdheten?

Vi slår oss för bröstet för att vi har en föräldraförsäkring, för att pappor tar ut en liten del av dagarna och snart varenda politiker (nåja, inte alla) som jag antingen hört uttala sig i media eller som jag träffat personligen menar att vi kommit långt med jämställdheten.

Jag är inte så säker på att vi har kommit så långt som vi tror.

Jag tycker vi borde ha kommit längre.

Föräldraförsäkringen har vi haft sedan 70-talet och pappornas uttag har ökat otroligt långsamt upp till de nästan 25 procent som papporna tar ut av föräldradagarna. Och då får  man ändå räkna till barnen är åtta år. Tittar vi på de första åren är det bara nio procent av dagarna under barnets första år respektive 17 procent av dagarna under barnets andra år, som utnyttjas av fäderna.

Kvinnor tjänar fortfarande väsentligt mindre än män räknat på en livstid. Eftersom män inte tar ut mer föräldraledighet än de gör räknas kvinnor i fertil ålder som en riskarbetskraft. För att ta några exempel.

Om vi vill öka jämställdheten i familjen och i arbetslivet, om vi vill minska våldet mot kvinnor och barn och om vi vill öka kvinnors, barns och mäns hälsa – då ska vi starta med att jobba med blivande och nyblivna pappor och möta dem som likvärdiga och lika ansvariga föräldrar redan när de kommer tillmödravården första gången.

Vi män måste börja ta på oss en lika stor del av såväl omsorgen om barnen som hemarbetet som kvinnor gör om det ska bli någon förändring. Och vi måste göra det från början i barnens liv.

Den här artikeln finns också på nilspettersson.nu

 

facebooktwittergoogle_pluslinkedin

Annat om det här:

Utbildningsdag i jämställt föräldrastöd

rostiga verktygrostiga verktygrostiga verktygrostiga verktygrostiga verktygrostiga verktygrostiga verktygPå begäran och med finfina utvärderingar från våra tidigare utbildningar tar vi oss nu ut i landet för att hålla vår heldagsutbildning ”Jämställt föräldrastöd” för personal inom den perinatala vårdkedjan.

Kursen innehåller konkreta, användbara verktyg och metoder för att erbjuda ett jämställt föräldrastöd på BVC, MVC och Familjecentraler.

”Mycket användbart, ska bli roligt att leda föräldragrupper nu.”

Barnmorska Malmö

”Det är första gången som en kursledare förstår hur vi arbetar!”

Barnsjuksköterska Stockholm

”Jättebra, trevlig dag, jag fick med mig precis det jag ville och behövde. Tack!” Barnsjuksköterska Stockholm

Kursdagen ger deltagarna möjlighet att jobba fram lämpliga material och metoder för att möta dagens föräldrar. Fokus riktas mot deltagarnas egna erfarenheter samt korta inspirerande föreläsningar. Vi jobbar tillsammans fram innehåll och metoder som kan vara användbara i arbetet med att möta dagens föräldrar. Målet är att skapa en plattform för det fortsatta arbetet med föräldrar och öka möjligheterna till att ge ett jämställt föräldrastöd.

Vill du ha utbildningen på plats lokalt på din mottagning /klinik?

10-15 personer är ett bra antal att delta. Men vi är flexibla.

Vår senaste utbildning på Södersjukhuset fick 9,1 i betyg av 10 möjliga av de 17 deltagarna.

Kontakta oss för en bokning!

Kursinnehåll

  • Metodkursen är en heldagsutbildning och innehåller en rad olika moment som föreläsningar varvat med grupparbete.
  • Kunskap och Inspiration
  • Verktyg och metoder för att hålla föräldragrupper
  • Bli bättre på pappa/partner/HBT
  • Behöver din mottagning en jämställdhetspolicy?
  • Amning och Jämställdhet
  • Ha en mottagning som möter föräldrar och barn med ett genusperspektiv
  • Du är själv med och påverkar innehållet

 

Kursledare:

Mats Berggren och Nils Pettersson, verksamma inom riksorganisationen Män för Jämställdhet

Kursledare: Mats Berggren och Nils Pettersson, Jämt Föräldraskap (MFJ)

  • För mer information och för prisförfrågan och bokning kontakta:
    mats.berggren@mfj.se   Tel:070-7 89 04 74
    nils.pettersson@mfj.se   Tel: 073- 650 97 96


Efter 10 år av jämställdhetsutbildningar för föräldrar, barnmorskor, barnsjuksköterskor och andra har vi med hjälp av alla våra duktiga deltagare utvecklat innehållet ytterligare.

Du får en, kreativ, lärorik och inspirerande dag med massor av tips och trix för att göra ditt arbete roligare, lättare och mer givande i mötet med föräldrar och barn.

Enkelt – Konkret – Användbart

 Vill du ha mer info? Eller vill du ha en offert för en utbildning på just din ort? Kontakta oss här!

Referens: Lotta Lindfors, Vårdutvecklare BHV Stockholm.

anncharlotte.lindfors@sodersjukhuset.se

facebooktwittergoogle_pluslinkedin

Annat om det här:

Rapport från ett seminarium med Rädda Barnen i Bukarest

Det är lika bra att säga direkt. Jag hann inte träffa några vampyrer under mitt besök i Bukarest. Men väl ett helt gäng fantastiska människor från Moldavien, Kosovo, Albanien, Canada och Sverige. Jag var där för Män för Jämställdhets räkning.

Min insats handlade om att berätta om hur vi tänker kring att jobba med pappagrupper. Senare genomförde jag en workshop där ca 10 deltagare fick prova på att delta i en pappagrupp. 

Men det visste det visste dom inte förrän efter halva tiden. Så jag lurade in dom lite i det. Det verkade som att de tyckte det var ett bra grepp. Men det fina var själva diskussionen.

Beskrivning av föräldraskapet

Min avsikt var att locka ur deltagaren en generell beskrivning av förutsättningar, frågor som kan finnas för föräldrar i allmänhet och för pappor i synnerhet i deras respektive kontexter.

Här fick jag ett visst perspektiv på föräldraskapet – nämligen att det på en och samma gång har olika förutsättningar beroende av kontext samtidigt som mycket mer än jag trodde också är gemensamt.

Flexibla jobb – mer tid för barn men också mer jobb

En sådan sak var hur flexibla arbeten som kan utföras hemma och vid olika tider på dygnet kan göra föräldrar mer flexibla och mer tillgängliga för sina barn. Intrycket var att fler pappor är mer engagerade i barnen tack vare det. Å andra sidan kan avgränsningen mellan arbete och privatliv bli svårare att dra. Det går alltid att jobba vid datorn och modern teknik pockar på uppmärksamhet. Att prioritera är inte alltid lätt. 

När det gäller utövande föräldraskap finns det förstås också en orättvisa eftersom långt ifrån alla har sådana jobb. Livspusslet blir helt enkelt svårare att lägga. 

Den stora skillnaden, som det uttrycktes här, verkar vara synen på hur  man fostrar barn. Pappor får tydligen ofta rollen som upprätthållare av disciplinen hos barnen. Att tillrättavisa eller straffa barn med våld är inte ovanligt. 

Föräldrarnas relation

Jag ställde också frågor som jag också brukar ställa i pappagrupper här hemma. Hur ser ni att relationer förändras när barn kommer in i bilden? Hur gör föräldrar för att jobba på relationen? 

Jag möttes av tystnad och fick formulera om: Hur tror ni familjen och barnet påverkas av att föräldrarna också jobbar på relationen sins emellan? Det här var, tror jag en fråga som åtminstone dom deltagarna som hade barn, hade tänkt på men kanske inte formulerat själva.

Till slut blev det en livlig diskussion som visade att det nog fanns en hel del att jobba med i det avseendet.  

Alkohol och föräldraskap

Jag fick också en specifik fråga om vi någonsin hade problem med män som kom berusade till grupperna. Det därför att det redan finns ett arbete med pappor och pappagrupper, men ett av problemen i Bukarest är att män alltför ofta kommer till grupperna berusade. 

Alkoholen är en betydande faktor när det gäller våld mot barn och i familjer. 

Föräldragrupper i Kanada

Det var ju också det som seminariet handlade om: våld mot barn och hur Rädda Barnen kan jobba med det i den här kontexten. Därför höll också Joan E Durrant, professor i Family Sciences, en föreläsning om hur de jobbar med föräldragrupper för föräldrar som upplever sig aggressiva. Det med goda resultat. Det var riktigt intressant att lyssna på. 

Hon betonade framför allt två saker, nämligen vikten av att rekrytera rätt ledare och nödvändigheten av utvärderingar av sådan verksamhet. Dessutom berättade hon ingående om deras metod för att enkelt uttryckt lära föräldrar att kommunicera med sina barn och lämna ett destruktivt våldsmönster. 

Jag hoppas verkligen att jag får tillfälle att lära mig mer om detta. Det jag verkligen tyckte om var den där viljan till förändring. 

Och det sammanfattar också en hel del av mina känslor efter denna resa. Några av kollegorna på Män för Jämställdhet (Våldspreventivt centrum) är i Ohio och lär mer om våldspreventivt arbete, min kollega Mats Berggren kom för någon dag sedan från Vitryssland där han jobbar i ett Sida-finansierat jämställdhetsprojekt. Andra av mina kollegor jobbar på andra håll i världen. Sedan är det alla andra organisationer som jobbar. Tänk om vi på något sätt kunde föra samma alla människor som jobbade så intensivt med frågor om våld mot barn och kvinnor, jämställdhet och barns rättigheter över allt i världen, ta fram all kompetens och göra något gemensamt på en och samma gång – då skulle det inte ta lång tid innan världen blev ett bättre ställe för alla. 

Det tror i alla fall jag. 

Den här bloggposten finns också på nilspettersson.nu

facebooktwittergoogle_pluslinkedin

Annat om det här: